Ibland vill man något så mycket att man glömmer bort att tänka klart. Jag gjorde det. De senaste veckorna har jag tänkt i drömmar, i hopp om att om jag kämpar för det jag vill så blir det så tillslut. Men nu insåg jag att drömmar är drömmar. Det hjälper inte att tänka så, man måste vara realistisk. Allt jag hoppats på gick plötsligt i kras och allt jag hållt uppe humöret med finns inte där längre. Nu är jag förvirrad, rädd för vad som kommer hända härnäst, rädd för framtiden. Jag levde i en dröm där hela min framtid var planerad. Nu är den raserad.

Låt mig få somna om och aldrig mer vakna, för jag vill hitta tillbaka till min dröm
Jag vill leva i min dröm och inte i verkligheten
Låt mig få leva som i min dröm